Things are shaping up to be pretty odd

Jag har en fin dag idag. Eller nej, det har jag ju inte. Nej.
Jag sov inget i natt. Jag satt uppe hela natten och stirrade på min garderobsdörr. Den var någon decimeter öppen och jag bara väntade på att något skulle komma ut därifrån. Detta något var antingen ögon-monstret från Pan's labyrint eller djävulen.

Ögon-monstret från Pan's Labyrint.

Det var inte så att jag var nojjig och trodde att något kanske fanns där... Jag var helt säker på att han skulle komma ut vilken sekund som helst. Jag trodde jag skulle dö. Hela natten.
För att hålla mig lugn och inte skrika rakt ut så höll jag ett krampaktigt tag om min telefon som spelade The Green Gentleman av Panic! At The Disco på repeat. Det lugnade mig lite, gjorde det uthärdligt. Jag vågade inte sträcka mig efter min dator, för om jag kom utanför sängens yta skulle monstret under min säng dra ner mig. Yepp, mina monster under sängen är fortfarande kvar. De flyttar inte som andras, vet inte varför. De trivs la.

Idag är jag en zombie. Jag sov någon timma på dagen, så det är la okej. Mamma tvingade med mig till blomsteraffären. Jag följde med, då hon lovat att jag skulle få ett ny köttätande växt. Jag har någon fobi för flugor, det skulle vara skönt att ha en "beskyddare" på rummet. En sak mindre att oroa sig över yknow.
Men de hade bara någon mesig wannabee sort. Den hade inte ens mun eller så. Det såg mest ut som en kaktus. En väldigt liten kaktus. Jag har haft en sån som jag ville ha förut (dock dödade mina syskon den, suck) så ah, jag visste vad jag letade efter.
Jag var faktiskt taggad (oh, u c wut I did thur?) på att få en ny. Jag hade till och med kommit på ett namn. Hubert Cumberdale. Efter serien Salad Fingers. Hm. Nä, det blev ju inget av det.
Hela besöket i den där blomsteraffären gick dåligt. Ett fult barn stirrade på mig, jag mådde illa och tillslut gick jag till bilen och väntade på mamma där. Kände mig så dum.

Nu försöker jag städa mitt rum, men jag har svårt att fokusera. Dels för sömnbristen. Jag har inte sovit ordentligt på flera veckor... men även för att jag snart, mycket snart, måste berätta för mina föräldrar att jag har börjat gå till bup, vilket innebär att jag även måste berätta för dem att jag i snart två år har ljugit när de frågat hur det är. Och att bup vill ha kontakt med mina föräldrar, vilket verkar innebära att även de ska ha samtal med någon psykolog. Vette fan om vad. Men a.
Hej hej, önska mig lycka till.


Detta är låten jag lyssnade på i natt. Den är rätt så underbar och jag är väldigt kär i Panic! At The Disco igen. Det är ju mysigt ändå!

I just fucking love this

Asså, Pirates of the Caribbean.
Så jävla bra. Seriöst, det är den bästa filmserien, period.
Ja, de slår Harry Potter (haters gonna hate) men så äre.
Jag älskar kombinationen av att man i ena sekunden garvar ihjäl sig åt Jack och i nästa sekund dra efter andan då något förbannat dramatiskt händer.
Filmerna är så underbart spännande, roliga, spännande, roliga.. kommer inte på fler ord, suck. Men det är just det filmerna är. Mest spännande, lagom roliga. Dessutom är miljöerna galet vackra. Fast det kanske är bara skogsmullen Emma som tänker på sånt <'3

- Is that really a wise thing, boy? To cross blades with a pirate...?
- You threatened miss Swann.

"shoo"

Count to seventeen and close your eyes

http://www.youtube.com/watch?v=VLoOx86A6bE
-in your eyes-

Sitter uppe på natten och kan inte sova. Trots att jag har alla lampor tända i mitt rum är jag rädd för
ah, jagvetintevad. Men jag är rädd, ofokuserad och mår illa.
Försöker läsa, men jag kan inte koncentrera mig. Minuterna tickar långsamt förbi och den där frustrerande känslan av att veta att någon sömn blir det inte i natt är stark. Det känns så hopplöst att veta att jag ska sitta här i sex timmar till och vara äckligt rädd.
Faktum är att jag är sjukt trött. Men jag kan inte ligga ner, asså.. jag är så jävla rädd bara. Så jag sitter mitt i sängen, med fötterna uppdragna från golvet och lyssnar på S/C/A/R/E/C/R/O/W på repeat. Blir lite lugnare av den låten, den är väldigt fin. Texten är bra med. Den passar och lugnar.
Nä, nu ska jag försöka fortsätta läsa, skriva går ju ändå inget bra. Obviously. Klockan är ändå snart 2 nu, så resten av natten går la fort antar jag. Den brukar göra det. Men man vet aldrig.

‘Nighty night, hope the bed bugs don’t eat you alive.’ 

Kids and Heroes

Jag kommer föralltid älska hur awkward Greg är i denna videon.
He's giving me the motts, goddammit!
Han har för övrigt en sjukt bra röst. Men han är nog lite nervös här, haha :')



Jag ska för övrigt se detta bandet live den 22 augusti och jag är så peppad på det så jag dör!
Asså, det går inte att förklara hur äckligt jävla galet taggad jag är!
Nästan lika taggad som till MCR. GALET taggad.

Jag älskar detta bandet så mycket. Deras musik gör mig glad.
Sarah Saturday, True Believers, Hopeless Romantic.. Nä, alla deras låtar!
När jag lyssnar på dem känns det som en bra fylla. När man bara är så äckligt glad.
Jag blir hög på Bouncing Souls. Värt ändå!

Kvällsfunderingar

Vill jag, eller vill jag inte?

Finns jag, eller existerar jag inte? 

Händer det jag ser, eller är det illusioner? 

Läser jag det som står, eller hittar min hjärna på egna ord?

Vill jag, eller vill jag inte?

Jag avskyr att fatta beslut.
Hur vet jag att det jag bestämmer mig för är det jag vill?
Tänk om det bara är en illusion av en vilja, som sedan försvinner så fort jag inte kan ångra mig längre?
Hur vet jag att allt inte är en illusion? Hur vet jag att det jag ser verkligen händer?
Hur vet jag att det jag hör inte endast är tomma ord, skapade för att fylla ut ett vakum?
Jag kan inte veta något säkert.
Hur vet jag att det jag läser faktiskt står på pappret? Min hjärna kanske hittar på orden.
Min hjärna kanske hittar på allt omkring mig. Är jag på riktigt i sånna fall, eller är jag också en illusion?
Kanske ligger min kropp egentligen i ett äckligt sjukhus, försänkt i koma. Tänk om min verklighet är påhittad av min hjärna? Tänk om allt är falskt. Är det bra eller dåligt?
Ingen kan bevisa att det inte är så. Ingen kan bevisa det som är faktiskt är. Ni kan inte veta. Ni kanske inte ens finns. Alla jag någonsin kan minnas att jag talat med kanske inte egentligen existerar?
Allt jag gör, ser och säger kanske är meningslöst. Eller så är allt väldigt meningsfullt.
Hur vet jag att jag inte vaknar upp i en annan värld, helt annorlunda från den jag lever i nu?

Bild från i Lördags, jag och Evelain.
Ge mig cigg, cola zero + trevligt folk och min kväll är gjord.

Catch up

Favoritkläderna, allt på samma gång (:

Heej.
Först, förlåt för så galet låg och dålig uppdatering av bloggen, men jag har inte haft någon vilja eller ork.
Så bloggen hamnade lite efter.
Uhm..
Jag såg den nya Pirates filmen i förrgår.. den var sjukt bra. Jag gillar verkligen de där filmerna. Man tänkte inte ens på att Will och Elisabeth inte var där.
Men Gibbs, Jack och Barbossa var där, och haha, så underbara är dem alla tre!

Let's see.. Igår var det lördag. Åkte bort till Evelinas sommarstuga och filmade där med henne.Vi var ute och filmade nonstop (typ) i tre timmar, lite ambitionspoäng på det endå!
Sen mot kvällen åkte vi hem till Evelina. Det kom några fler, så vi tog oss ner till en hamn och satt där ett tag. Mysigt, men alla klagade på att det var kallt. Jag måste vara härdad eller något, jag frös inte ett dugg. Iallafall, tillslut var vi runt 9 st kalla tjejer på en brygga, så hälften av oss drog hem till Evelina igen och den andra hälften åkte hem till sig. Jag kan ladda upp någon bild lite senare, glömde min kamera hos Evelina.

Nomnomnom, bullar!

Idag har har jag slarvat bort tiden här hemma. Jag har galet mycket läxor och jag har inte gjort någonting alls! Illa, suck.
Men aja, tar bussen hem till Eve igen om 45 min. Osminkad med hår åt alla håll. Men jag har med mig hemmabakade kanelbullar och 150 kr till thaimat! Så det blir nice.
Dessutom, vem sitter på bussen in till stan kl 5 en söndag? Förutom jag, ingen. I'll be fine!

Linnea längesen

Joakim Thåström

Vem är det som har gjort dig så illa, vem är det som har gjort dig så ont?
Vem var det som fick dig att bli så rädd, Linnea?
Vad är det som skrämt dig så?
Vem var det som lade något svart i dina ögon?
Det där, som aldrig vill gå bort.
Hur kunde någon vara så elak, Linnea?
Hur kunde någon vara så dum?

Dom tog karamellerna du gömt, Linnea.
Dom var inne på ditt rum.
Det var som precis som du redan visste.
Det går inte att lita på nån.

Och fan, fan vem gick på din blomsteräng, Linnea?




Den låten, på repeat. Över 24h. Är inte ens trött på den. Seriöst, en av de vackraste låtarna han gjort.
Jag har inget vettigt att skriva. Eller, jag har igen lust att skriva. Väntar på ett samtal som aldrig kommer, sånt är alltid kul.
Jag ska nog försöka sova, är trött. Godnatt och hejsan.